Allt är inte svart eller vitt

Man anka

När jag gick på mellanstadiet, råkade jag i en häftig diskussion med en pojke i min klass. Jag har glömt vad det hela rörde sig om, men jag har aldrig glömt läxan jag lärde den dagen. Jag var övertygad om att jag hade rätt och att han hade fel, och han var lika övertygad om att han hade rätt och att jag hade fel.

Vår lärare bestämde sig då för att lära oss en väldigt viktig läa. Hon tog fram oss och placerade oss framför klassen på varsin sida om katedern. Mitt på katedern fanns ett stort runt föremål. Jag kunde tydligt se att det var svart. Hon frågade pojken vilken färg föremålet hade. ”Vit” svarade han. Jag kunde inte tro mina öron, han sa att föremålet var vitt, det var ju svart! Det blev ytterligare en diskussion mellan min klasskamrat och mig, denna gång om föremålets färg.

Läraren bad oss byta plats med varandra och nu frågade hon mig vilken färg föremålet hade. Jag var tvungen att svara ”vit”. Det var ett föremål med två olikfärgade sidor, så vi hade rätt båda två!

Den dagen lärde jag mig en mycket viktig läxa; du måste stå i den andre personens skor och se med den andre personens ögon för att verkligen förstå dennes sätt att resonera.

Ur Chicken soup for the kid´s soul (Canfield, Hansen och Dunlap)